���ʵ���

, det finsk-svenska samarbets- och kulturcentret i Esbo utanför Helsingfors, firade år 2025 sitt 50-årsjubileum som en central mötesplats för dialog, kultur och samhällsdebatt. Jubileumsutställningen, som utgjort något av jubileumsårets hjärta, skildrar Hanaholmens historia, uppdrag och roll i relationen mellan Sverige och Finland. Intresset har varit stort: enligt kommunikationsdirektör Håkan Forsgård har utställningen redan lockat omkring 14 000 besökare.

Den virtuella 3D-utställningen, producerad av , står som garant för att berättelsen om det finsk-svenska samarbetet lever vidare även efter att den fysiska utställningen avslutas – i digital form och tillgänglig för en internationell publik. 

Enligt Forsgård erbjuder den virtuella utställningen ett viktigt verktyg för att nå nya målgrupper som kanske inte känner till Hanaholmen sedan tidigare eller haft möjlighet att besöka kulturcentret.

“Intresset för samarbetet mellan Finland och Sverige har ökat markant under de senaste åren, även utanför Norden. Den virtuella utställningen hjälper oss att kommunicera vårt uppdrag och vår verksamhet både nationellt och internationellt”, säger Forsgård.

Enligt MeMo-institutets direktör Hannu Hyyppä visar samarbetet med Hanaholmen hur forskningsbaserad 3D-modellering kan stärka både kulturell tillgänglighet och bevarandet av kulturarv.

“Det handlar inte bara om en visuell presentation, utan om ett gemensamt minne. I dagens värld är det viktigare än någonsin att hålla historien levande och att berätta om samarbete och diplomati – och att bevara allt detta för framtiden”, säger Hyyppä.

Möten i tid och rum

Utställningens centrala tema, “Möten”, tar sig flera uttryck. Dels presenteras Hanaholmens 50-åriga historia genom en tidslinje som sätter kulturcentrets verksamhet i relation till centrala samhällshändelser och utvecklingsströmmar i både Finland och Sverige. Tidslinjen synliggör det historiska sammanhang där Hanaholmen har verkat och de samhällsdiskussioner och förändringar som centret varit en del av.

Utställningen erbjuder också en interaktiv form. I mitten finns ett festdukat bord som bjuder in besökaren att delta i ett samtal om det finsk-svenska samarbetet – då, nu och i framtiden. Vad har diskuterats? Vad borde diskuteras ännu mer? Hur ser framtiden ut för samarbetet mellan de två nordiska länderna?

I den virtuella miljön kan besökaren slå sig ner vid bordet och utforska teman som samarbete, skuld, arbete, framtid och gränser. Animationer och ett interaktivt samtals-spel uppmuntrar till reflektion kring relationen mellan Finland och Sverige ur olika perspektiv.

En annan av utställningens höjdpunkter är det omfattande bildgalleri som presenterar personer som besökt Hanaholmen genom åren – från kungligheter, presidenter och ministrar till kulturpersonligheter. Galleriet är ett permanent inslag på Hanaholmen, men genom den virtuella utställningen kan utvalda delar nu också upplevas digitalt av publik världen över.

Forskningsbaserad 3D-modellering och digitalt kulturarv

Den virtuella utställningen har producerats av MeMo, ett gemensamt forskningsinstitut för Aalto-universitetet och Lantmäteriverket. Institutets arbete bygger på avancerad forskning inom 3D-mätning, modellering och informationshantering, med målet att utveckla nya sätt att visualisera och bevara den byggda miljön och kulturarvet i digital form.

Projektet är en del av ett långsiktigt samarbete mellan MeMo och Hanaholmen, som har genomförts i nära dialog med Hanaholmens programansvariga för kultur och konst, Aino Kostiainen. Målet har varit att göra utställningar och konstsamlingar mer tillgängliga genom sammanhängande digitala helheter. Tidigare 3D-modelleringar finns redan tillgängliga på Hanaholmens webbplats och jubileumsutställningens virtuella version tar detta arbete ett steg vidare.

Mät- och modelleringsprocessen genomfördes hösten 2025 av MeMos 3D-artister. Institutet har tidigare arbetat med liknande projekt, bland annat i samarbete med Finlands nationalmuseum och med popbandet KAJ:s välkända bastu.  

MeMo-institutets akademiska koordinator Marika Ahlavuo konstaterar att projektet ligger väl i linje med Aalto-universitetets strategi att förena vetenskap och konst.

“Upphovsrättsfrågor är ofta ett hinder för digitala produktioner, men i detta fall kunde avtal och tillstånd lösas redan i ett tidigt skede, vilket möjliggjorde ett smidigt genomförande”, säger Ahlavuo.

Den virtuella utställningen fungerar samtidigt som en modell för hur kulturhistoriskt betydelsefulla utställningar kan bevaras, delas och upplevas även när deras fysiska livslängd är begränsad.

Mer information: