Bildkonstpedagogik, konstmagister
Examen:
´¡²Ô²õö°ì²Ô¾±²Ô²µ²õ±è±ð°ù¾±´Ç»å:
±«²Ô»å±ð°ù±¹¾±²õ²Ô¾±²Ô²µ²õ²õ±è°ùÃ¥°ì:
³¢Ã¤²Ô²µ»å:
µþ±ð³óö°ù¾±²µ³ó±ð³Ù:
±«³Ù²ú¾±±ô»å²Ô¾±²Ô²µ²õ´Ç³¾°ùÃ¥»å±ð:
³§³Ù³Ü»å¾±±ð±è´Çä²Ô²µ:
±áö²µ²õ°ì´Ç±ô²¹:
Utbildningens beskrivning
I huvudämnet bildkonstpedagogik får den studerande fördjupa sig i konstnärligt tänkande i förhållande till förändringar i samhället och omgivningen samt hur man med bildkonstpedagogiska medel kan påverka dessa förändringar. I studierna närmar vi oss bildkonstens och den visuella kulturens fenomen med hänsyn till fostran, pedagogik och samhällspåverkan. Undervisningen baserar sig på aktuell forskningsinformation och främjar konstpedagogikens möjligheter att skapa en hållbar framtid tillsammans med andra branscher. Huvudämnet är förbundet till att främja kulturell, mångvetenskaplig och social rättvisa. I verksamhetskulturen betonas social gemenskap och ett kreativt förhållande till digitala lärmiljöer och uttrycksmedel. Den studerande förutsätts vara nyfiken på pedagogiska frågor och mångfaldiga fenomen inom bildkonst och visuell kultur samt kunna tänka kritiskt och vara öppen för nya perspektiv och tvärvetenskaplighet.
Magisterstudierna i bildkonstpedagogik är avsedda för personer som har avlagt lägre högskoleexamen inom konst eller pedagogik eller motsvarande studier vid en annan högskola eller inom ett annat huvudämne vid Aalto-universitetet. En del av undervisningen och materialet i Magisterprogrammet i konst och media är på engelska. Studierna genomförs delvis tillsammans med studerande som fortsätter sina studier från lägre högskoleexamen till magisterstudier i huvudämnet bildkonstpedagogik. En del av de fristående magisterstudierna genomförs i form av flerformsundervisning.
Magisterexamen (120 sp) med bildkonstpedagogik som huvudämne ger den studerande en bred behörighet som ämneslärare i bildkonst och förutsättningar att arbeta med undervisnings-, handlednings- och expertuppgifter inom bildkonst både inom det konstnärliga området och inom andra samhällssektorer samt att delta i den internationella diskussionen på området. Studierna innehåller de bildkonststudier och pedagogiska studier för lärare som krävs för lärarbehörighet. Behörigheten gäller det finländska skolsystemet. Lärarbehörigheten är fastställd i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (A986/1998, A865/2005), och utbildningen som leder till behörigheten är fastställd i förordningen om universitetsexamina (A794/2004).
Studierna inom huvudämnet bildkonstpedagogik omfattas av SORA-lagstiftningen, vilket medför begränsningar för antagning av studerande.
Se ansökningsmÃ¥lets ±ôä°ù²¹²Ô»å±ð³¾Ã¥±ô pÃ¥ programsidan
Se ansökningsalternativets ²ú±ð»åö³¾²Ô¾±²Ô²µ²õ²µ°ù³Ü²Ô»å±ð°ù.
±«²Ô»å±ð°ù±¹¾±²õ²Ô¾±²Ô²µ²õ²õ±è°ùÃ¥°ì
Huvudämnet bildkonstpedagogik har finska och svenska som studiespråk. En del av undervisningsmaterialet är på engelska och en del av undervisningen ordnas på engelska i samarbete med andra huvudämnen inom magisterprogrammet i konst och media.
Studiernas uppbyggnad
Magisterstudierna i bildkonstpedagogik består av fördjupade studier i huvudämnet och pedagogiska studier för lärare på magisternivå (35 sp). Studierna breddar den studerandes kännedom om konst och visuell kultur, fördjupar hens pedagogiska och akademiska interaktions- och kommunikationsfärdigheter och ger hen förutsättningar för vetenskapligt tänkande och forskning. I de fördjupade studierna ingår ett lärdomsprov som omfattar 30 studiepoäng. De pedagogiska studierna för lärare ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Konstuniversitetet.
En studerande som har sökt till huvudämnet bildkonstpedagogik i den separata ansökan till magisterutbildning kan beroende på hens utbildningsbakgrund förutsättas genomföra kompletterande studier i huvudämnet och i pedagogik i en omfattning av högst 60 studiepoäng vid sidan av magisterexamen på 120 studiepoäng. Dessa kompletterande studier fastställs i den individuella studieplanen (ISP) i början av studierna.
Observera att en del av de fördjupande studierna är på engelska. Studierna kräver alltså kunskaper i engelska.
Du hittar mer information om utbildningens innehåll och undervisningsplanen i Studentguiden.
Inriktningsalternativ
Huvudämnet innehåller inga särskilda inriktningsalternativ, men den studerande kan utgående från sin individuella studieplan (ISP) välja bland det breda studieutbudet vid Högskolan för konst, design och arkitektur och vid andra högskolor vid Aalto-universitetet.
Internationell verksamhet
Inom huvudämnet bildkonstpedagogik finns ett brett och aktivt internationellt samarbetsnätverk inom undervisning och forskning. Beroende på den individuella studieplanen (ISP) kan den studerande inkludera internationella samarbetsprojekt eller arbetspraktik som genomförs i utlandet i sin examen.
Möjlighet till fortsatta studier
Efter att ha avlagt magisterexamen har den studerande rätt att söka till doktorandutbildningen vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur eller till en doktorandutbildning vid något annat finländskt eller utländskt universitet. En person som har disputerat vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur har titeln konstdoktor.
°²¹°ù°ù¾±Ã¤°ùmöjligheter
En konstmagisterexamen med bildkonstpedagogik som huvudämne ger en bred lärarbehörighet och behörighet som ämneslärare i bildkonst i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. De utexaminerade kan också rikta in sig på undervisnings-, handlednings-, expert- och utvecklingsuppgifter inom bildkonstområdet och det visuella området på andra utbildningsnivåer eller inom sociala och kulturella områden, till exempel vid en organisation, ett museum eller en konstinstitution. Studierna ger färdigheter för projekthantering, företagande inom konstområdet, produktion av tjänster och läromaterial inom utbildning och bildkonst samt övrig självständig verksamhet inom konstområdet. Utexaminerade magistrar har bland annat följande yrkestitlar i arbetslivet: bildkonstlärare, lektor i bildkonst, konstpedagog, planerande lärare, utbildare, museilektor, företagare och projektkoordinator.
Tyngdpunkter inom forskning
Grunden för forskningen och undervisningen inom huvudämnet bildkonstpedagogik utgörs av praxis och teori inom konstpedagogiken, samtidskonsten och den visuella kulturen.
Samarbete med andra aktörer
De studerande inom huvudämnet bildkonstpedagogik inkluderas via studierna i breda, mångfaldiga och mångvetenskapliga professionella och akademiska nätverk. Kurser, studieprojekt, praktikperioder och forskningsprojekt genomförs i samarbete med flera andra universitet, skolor och läroanstalter, museer, organisationer och andra aktörer i samhället. Lärdomsprovet för konstmagisterexamen kan göras i samarbete med en utomstående aktör inom konst, kultur, pedagogik eller undervisning.
Den studerande kan enligt överenskommelse nyttja kursutbudet vid Aalto-universitetets övriga högskolor och institutioner samt vid andra universitet.
I syfte att främja säkerheten för minderåriga samt klient- och patientsäkerheten finns det begränsningar som gäller antagningen av studerande till utbildningsprogrammet för bildkonstpedagogik vid Aalto-universitetet.
Det förutsätts att studerande som antas till lärarutbildning med avseende på hälsotillstånd och funktionsförmåga kan genomföra praktiska uppgifter och praktik i anslutning till studierna.
Bildkonstpedagogiks utbildningsprogram ser diversitet som ett centralt värde i intagning av studerande. En omständighet i anslutning till hälsotillståndet eller funktionsförmågan, t.ex. behovet av särskilt stöd, är inte ett hinder för antagning som studerande bara utbildningen kan ordnas i enlighet med utbildningsprogrammet med rimliga åtgärder, till exempel specialarrangemang, och därtill möjliggöra för alla parter. Olika utgångspunkter ses som en resurs, som utvecklar det bildkonstpedagogiska utbildningsområdet i en mer socialt rättvis riktning. Begränsningarna tillämpas endast i sådana fall där det är uppenbart att den sökande på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan delta i utbildningen.
Beslut om hur den sökandes funktionsförmåga och hälsotillstånd påverkar antagningen som studerande fattas vid behov i samband med antagningen av studerande. När beslutet fattas bedöms den sökandes funktionsförmåga och hälsotillstånd individuellt utifrån expertutlåtanden och samråd med den sökande. Universitetet ger inga förhandsbedömningar av innehållet i beslutet.
Också en tidigare indragning av studierätten kan vara ett hinder för antagning som studerande. Av denna anledning ska den sökande informera universitetet om ett sådant beslut redan i ansökningsskedet. Om den studerande i ansökningsskedet har undanhållit information gällande beslut om indragning av studierätt som kunde ha hindrat hen från att bli antagen kan universitetet häva hens studierätt.
Narkotikatestning och straffregisterutdrag under studietiden
En studerande kan under mycket begränsade omständigheter ombes visa upp ett intyg över narkotikatest. Detta kan komma i fråga i en situation där ett test är nödvändigt för att reda ut den studerandes funktionsförmåga och för att uppfylla vissa tilläggsvillkor i lagstiftningen.
Därtill kan en studerande som blivit antagen ombes uppvisa straffregisterutdrag för bedömning av hens studieförmåga. Ett sådant utdrag kan begäras endast av sådana studerande vars studier innehåller praktik eller andra uppgifter som innefattar arbete med minderåriga barn, och detta utdrag ska begäras innan praktiken eller uppgifterna inleds. I syfte att trygga säkerheten för minderåriga är det nödvändigt att säkerställa att en studerande som deltar i praktik inte har någon anteckning i straffregistret gällande vissa allvarliga brott (sexualbrott, mord, grov misshandel, grovt rån och narkotikabrott).
Branschspecifika krav på hälsotillstånd och funktionsförmåga
Nedan beskrivs branschvist verksamhetsmiljön för arbetet och en typisk arbetssituation samt förutsättningarna vad gäller funktionsförmåga, som definieras som sociala, psykiska och fysiska förutsättningar.
Kraven på funktionsförmåga och hälsotillstånd är särskilt kopplade till praktiksituationer. Vid bestämning av hälsotillståndet är det omöjligt att ge en uteslutande lista över diagnoser eller hälsotillstånd. Bedömningen av funktionsförmågan och hälsotillståndet är mycket specifik från fall till fall. I första hand strävar man efter att göra det möjligt för personen att arbeta i yrket med hjälpmedel.
Beskrivning av verksamhetsmiljön
Lärarens och handledarens arbete är ett krävande expert- och relationsarbete där kunskap och förståelse kopplas till den praktiska funktionsförmågan. Lärare och handledare arbetar inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, vid gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och inom vuxenutbildning.
Handledare med lärarbehörighet arbetar därtill inom många andra uppgiftsområden där det behövs handledningskompetens. Lärarna stöder uppväxt, lärande och välbefinnande i sitt arbete. Till handledarnas uppgifter hör psykosocialt stöd samt handledning vid karriärval samt inlärning och studier.
Arbetsbeskrivningen varierar beroende på i vilken ålder de personer lärarna och handledarna arbetar med är. Arbetet förutsätter en förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisnings- och fostringsverksamhet i olika inlärnings- och uppfostringsmiljöer. Lärare och handledare arbetar allt mer i konstruktivt samarbete med andra lärare och handledare i multiprofessionella grupper/team/nätverk.
Förutsättningar för yrkesmässig funktionsförmåga
- Tillräcklig interaktionsförmåga för att kunna arbeta i uppgifter enligt yrket.
- Tillräckliga kognitiva och socioemotionella färdigheter för att kunna arbeta i uppgifter enligt yrket.
- Tillräcklig psykisk hälsa för att kunna arbeta tryggt i uppgifter enligt yrket. Ett hinder för att avancera i studierna kan vara upprepat instabilt eller hotfullt beteende i samband med studier eller praktik och som stör den professionella verksamheten.
- Branschen lämpar sig inte för personer med allvarligt rusmedelsberoende och som inte har svarat på behandlingar av beroendet.
Ansökningsalternativets ²ú±ð»åö³¾²Ô¾±²Ô²µ²õ²µ°ù³Ü²Ô»å±ð°ù i magisteransökan 2026
³§Ã¶°ìande som uppfyller Aaltos allmänna behörighetskrav för magisterstudier bedöms och rangordnas enligt ²ú±ð»åö³¾²Ô¾±²Ô²µ²õ²µ°ù³Ü²Ô»å±ð°ù som har bestämts pÃ¥ förhand för varje ansökningsalternativ. Ansökningarna till Magisterprogrammet i konst och media – Bildkonstpedagogik bedöms pÃ¥ följande grunder
Steg I
| Konstnärlig verksamhet och/eller designverksamhet 1 | |
| Vad bedöms? | Konstnärlig och konstpedagogisk verksamhet |
| Vad förutsätter vi av den sökande/Vilka är ansökningsalternativets krav? | ³§Ã¶°ìande till huvudämnet i bildkonstpedagogik förutsätts ha konstnärlig eller pedagogisk grundutbildning pÃ¥ minst kandidatnivÃ¥ och erfarenhet av att undervisa. De sökande förväntas ha ett brett intresse av bildkonstpedagogik och av att utveckla omrÃ¥det. |
| Hur påvisas kompetenserna? |
Portfolio Motivationsbrevet bedöms som en del av portfolion En presentation av den sökandes konstpedagogiska och konstnärliga verksamhet, tydligt disponerad både visuellt och skriftligt (högst 10 sidor). Den sökande ska motivera innehållet i sin portfolio och sitt tänkande. I motivationsbrevet ska den sökande motivera varför hen söker till huvudämnet för bildkonstpedagogik samt beskriva sina egna föremål för intresse i studierna i magisterprogrammet. Maximal längd på motivationsbrevet är 4000 tecken. Portfolion lämnas in som en pdf-fil för bedömning. Filen ska innehålla datum och den sökandes namn. Vid behov kan länkar till videofiler inkluderas i pdf-portfolion. |
| Ö±¹°ù¾±²µ³Ù kunnande 1 | |
| Vad bedöms? | Den konstnärliga och konstpedagogiska inriktningen |
| Vad förutsätter vi av den sökande/Vilka är ansökningsalternativets krav? |
Verksamhet på områdena för konst, visuell kultur och konstpedagogik:
|
| Hur påvisas kompetenserna? | Curriculum vitae |
| Ö±¹°ù¾±²µ³Ù kunnande 2 | |
| Vad bedöms? | Undervisningserfarenhet. |
| Vad förutsätter vi av den sökande/Vilka är ansökningsalternativets krav? |
Undervisning inom området för konst och/eller övrig undervisning, exempelvis som klasslärare, annan ämneslärare eller inom småbarnspedagogik. |
| Hur påvisas kompetenserna? | Arbetsintyg över undervisningsuppgifter, redogörelse av undervisningserfarenheter, cv. |
| Tidigare studier | |
| Vad bedöms? | Tidigare studiers innehåll och mängd i förhållande till ansökningsalternativets krav/innehåll. |
| Vad förutsätter vi av den sökande/Vilka är ansökningsalternativets krav? | Examen i området för konst och/eller pedagogik. |
| Hur påvisas kompetenserna? | Examensbetyg från området för konst och/eller pedagogik |
Steg II
| Lämplighet 1 | |
| Vad bedöms? |
Programmets lämplighet för den sökande, kommunikationsförmåga, motivation, bedömning av andra skedets uppgifter, annat som på förhand bestäms av ansökningsalternativet. |
| Vad förutsätter vi av den sökande/Vilka är ansökningsalternativets krav? | Förmåga att analysera och verbalisera materialets betydelse ur ett konstpedagogiskt perspektiv, kritiskt och forskningsinriktat tänkande. |
| Hur påvisas kompetenserna? | En essä som skrivs på förhand och tas med till urvalsprovet |
| Lämplighet 2 | |
| Vad bedöms? | Programmets lämplighet för den sökande, kommunikationsförmåga, motivation, bedömning av andra skedets uppgifter, och engagemang i studierna. |
| Vad förutsätter vi av den sökande/Vilka är ansökningsalternativets krav? |
Förmåga att bedöma, verbalisera och reflektera över sitt eget arbete under urvalsprovet. Lämpligheten för studierna och utbildningsområdet, motivation. |
| Hur påvisas kompetenserna? | Intervju |
| Lämplighet 3 | |
| Vad bedöms? | Programmets lämplighet för den sökande, kommunikationsförmåga, motivation, bedömning av andra skedets uppgifter. |
| Vad förutsätter vi av den sökande/Vilka är ansökningsalternativets krav? | Färdigheter att fungera i grupp. |
| Hur påvisas kompetenserna? | Gruppuppgift |
| Konstnärlig verksamhet och/eller designverksamhet 2 | |
| Vad bedöms? | Bevis på kunnande inom konst och/eller design samt uppgifter inom ämnet. |
| Vad förutsätter vi av den sökande/Vilka är ansökningsalternativets krav? | Förmåga att förmedla tankar genom konstnärligt arbete. |
| Hur påvisas kompetenserna? | Visuell uppgift |
Alla sökande bedöms först enligt Aaltos allmänna behörighetskrav. ³§Ã¶°ìande som uppfyller de allmänna behörighetskraven för magisterstudier bedöms och rangordnas enligt bedömningskriterier som har bestämts pÃ¥ förhand för varje ansökningsalternativ.
Antagningsförfarandet består av två steg för de sökande som fyller ansökningens allmänna behörighetskrav.
Steg I
Ansökningarna bedöms enligt följande kriterier i det första steget:
- konstnärlig verksamhet och/eller designverksamhet
- övrigt kunnande
- tidigare studier.
Endast de ansökningar som uppfyller kraven/får högst poäng i det första skedet kallas till det andra skedet.
En del av de sökande kallas baserat på ansökningen till ansökningsprocessens andra skede, det vill säga urvalsprovet som varar en dag. Den sökande förutsätts närvara personligen under urvalsprovet.
Steg II
Ansökningarna bedöms enligt följande kriterier i det andra steget:
- konstnärlig verksamhet och/eller designverksamhet
- ±ôä³¾±è±ô¾±²µ³ó±ð³Ù.
Urvalsprovet innehåller en förhandsessä som ska tas med till provtillfället. Under urvalsprovsdagen deltar den sökande i en intervju och i en situation där förmågan att fungera i grupp ställs på prov samt gör en eller flera visuella uppgifter.
Urvalsprovet hålls på Aalto-universitetets campus i Otnäs den 19 mars 2025.
Det slutgiltiga antagningsbesluten fattas på basis av bedömningen av det andra skedet.
Ansökningsalternativets ansökningsdokument listas nedan. Observera även att kraven på ansökningsdokument finns i Aalto-universitetets allmänna anvisningar för ansökan (/sv/studera-vid-aalto/ansokan-till-magisterutbildning).
³§Ã¶°ìande till huvudämnet i bildkonstpedagogik förutsätts ha konstnärlig eller pedagogisk grundutbildning pÃ¥ minst kandidatnivÃ¥.
Portfolio
En presentation av den sökandes konstpedagogiska och konstnärliga verksamhet, tydligt disponerad både visuellt och skriftligt (högst 10 sidor). Den sökande ska motivera innehållet i sin portfolio och sitt tänkande.
Portfolion lämnas in som en pdf-fil för bedömning. Filen ska innehålla datum och den sökandes namn. Vid behov kan länkar till videofiler inkluderas i pdf-portfolion.
Filen får inte vara större än 1,0 GB. Filen ska namnges enligt följande: Portfolio-efternamn-förnamn.pdf.
CV
Till ansökan ska bifogas en meritförteckning som innehåller personuppgifter, utbildning, arbetserfarenhet med anknytning till branschen, utställningar och publikationer, priser och stipendier, studieresor och förtroendeuppdrag.
Den sökande ska ladda upp sitt CV som en pdf-fil i ansökningssystemet innan hen skickar in sin ansökan.
Motivationsbrev
I motivationsbrevet ska den sökande motivera varför hen söker till huvudämnet för bildkonstpedagogik samt beskriva sina egna föremål för intresse i studierna i huvudämnet.
Maximal längd på motivationsbrevet är 4000 tecken.
Ö±¹°ù¾±²µ³Ù
Huvudämnet i bildkonstpedagogik är ämnat för sökande som redan har minst en konstnärlig eller pedagogisk grundutbildning på kandidatnivå och undervisningserfarenhet. Bifoga intyg över din undervisningserfarenhet till ansökan.
Ansökningsdokumentens språk
Ansökningsdokumenten ska lämnas in på antingen finska eller svenska.
Kontakt information
³¢Ã¤°ù²¹²Ô»å±ð³ÙÂáä²Ô²õ³Ù±ð°ù vid Högskolan för konst, design coh arkitektur
För frågor om de programspecifika ansökningsdokumenten eller studier inom programmet, kontakta lärandetjänsterna vid Aalto ARTS.
arts-admissions@aalto.fi
´¡²Ô²õö°ì²Ô¾±²Ô²µ²õ²õ±ð°ù±¹¾±³¦±ð
För frågor om ansökningsprocessen, obligatoriska ansökningsdokument eller språkkunskaper i engelska, kontakta ansökningsservicen
admissions@aalto.fi