���ʵ���

Tredje årets studerande i produktionsekonomi Jill Laurén hade lite beslutsångest efter gymnasiet. Hon var intresserad av både naturvetenskaper och samhällsvetenskapliga ämnen och ville att hennes val inte skulle stänga några dörrar. Under ett infotillfälle på Zoom lärde hon sig att studier i produktionsekonomi möjliggör arbete inom hennes båda intresseområden.

”Under coronatiden ordnades ingen fysisk ��ö������DZ���岹��, men jag fick ett mejl från Aalto-universitetet och produktionsekonomin hade ett Zoom-tillfälle som jag deltog i. Det öppnade mina ögon, och det kändes som att genom att studera produktionsekonomi kan man välja sin egen väg lite senare”, säger Laurén.

”Produktionsekonomin ger väldigt breda möjligheter för framtida arbete, så jag kan varmt rekommendera ämnet till alla, inklusive kvinnor. Överlag tycker jag att fler kvinnor borde söka sig till teknikbranschen, eftersom den ger väldigt många intressanta möjligheter.” 

Att hitta balansen tog tid

På utbildningsprogrammet Produktionsekonomi finns det många drivna människor som inspirerar. Man vill alltid göra sitt bästa och hittar nya perspektiv. Enligt Laurén är detta väldigt roligt men också utmanande.

”Under det första året kändes det överraskande och överväldigande hur mycket det fanns att göra, och det var inte helt enkelt att sätta gränser för sig själv”, säger hon.

”Jag är prestationsinriktad och blev tvungen att vänja mig vid att det alltid fanns något mer man kunde göra. Det är annorlunda än i gymnasiet, där arbetsmängden är begränsad. När man hade gjort alla uppgifter och gått alla kurser, fanns det inget mer att göra. Här på universitetet finns det plötsligt människor som gör mycket mer och jobbar hårdare, så det tog tid att lära sig hur man sätter sina gränser.”

Enligt Laurén har studiehandledarna varit till stor hjälp med kursval.

”Man får ganska fritt välja sina kurser, och det kan kännas som 'wow, hjälp, hur ska jag klara av att välja bland dem alla’. Men studiehandledarna känner till situationen och hjälper gärna till med att planera studierna.”

Efter första studieåret blev Jill Laurén bättre på att sätta sina gränser och intygar att man nog hittar sitt sätt att balansera studier med allt annat i livet. På fritiden tränar hon gärna, mest på gymmet, eftersom träningsskador hindrar henne från att utöva sin tidigare gren orientering. Dessutom tycker hon om att laga mat och umgås med sina vänner.

”Det är också kul att tillsammans med studiekompisar kämpa sig genom en svår kurs och efteråt gå på något studieevenemang eller göra något annat roligt tillsammans.”

Varierande studiedagar 

Enligt Laurén kan en studiedag variera mycket från studieperiod till studieperiod, beroende på vilka kurser man har. I vissa perioder kan det vara fler kurser som kräver närvaro i skolan, och ibland är det friare. Överlag är det ganska fritt på universitetet, och man kan i hög grad bestämma själv när man går på föreläsningar. 

”Oftast har jag någon föreläsning på morgonen. Efter det äter jag lunch med kompisar och studerar sedan i biblioteket eller jobbar tillsammans med andra studenter kring uppgifter vi fått. Under de två första åren hade jag i varje period någon kurs med grupparbeten, vilket jag tycker är kul”, säger Laurén.

De mest lärorika, men samtidigt de mest utmanande, studieuppgifterna har enligt Laurén varit de projekt där studenterna samarbetar med företag. 

”Vi har oftast först en teorikurs och sedan en projektkurs som baserar sig på teorin. Det som har känts lätt i teorin är inte alltid så enkelt när man måste tillämpa sina lärdomar på riktiga företags verkliga problem, eftersom det finns många faktorer som påverkar. Men det är bra att lära sig redan innan man kommer in i arbetslivet att man måste kunna anpassa sin kunskap.”

Utbytes- och magisterstudier i sikte

Jill Laurén skrev sin kandidatuppsats i höstas och tar sin kandidatexamen i sommar. Under studietiden har hon jobbat som kursassistent, och våren tillbringar hon som utbytesstudent i Seoul, Sydkorea. På hösten fortsätter hon med magisterstudier och siktar på att bli diplomingenjör. 

”Många på min studielinje vill bli entreprenörer och känner att man inte behöver mer än en kandidatexamen, men jag vill fortsätta studera till DI”, säger hon.

”Min utbildning är ganska bred och man kan jobba med allt från strategi till finans, eller inom industrin med till exempel produktion. Jag är kanske mer intresserad av det konkreta och skrev därför min kandidatuppsats om logistik. Till exempel operations management (verksamhetsstyrning) intresserar mig som ett möjligt karriärval.” 

Teknologföreningen välkomnar nya studenter

Vad gäller studiespråket har Jill Laurén ofta skrivit tentorna på engelska. Hennes finska var relativt bra redan i början av studierna, så under första året skrev hon även några tentor på finska. Svenska har hon just inte använt i studierna. 

”De flesta professorerna talar svenska och många vill gärna öva på att prata svenska. Dessutom får man vid behov alla övningsuppgifter och tentfrågor på svenska och man får svara på svenska. Men man gör sig själv en tjänst om man använder finskan eftersom man kommer att behöva det språket om man vill jobba i Finland”, säger Laurén.

Lauréns närmaste studiekompisar är svenskspråkiga och en trevlig svensk gemenskap har hon också hittat hos , den svenskspråkiga studentorganisationen på Aalto. 

”TF var en jättebra inkörsport till studielivet eftersom de ordnar så många evenemang. TF gör det ganska lätt att börja sina studier och känna sig välkommen. Genom dem lärde jag mig känna en massa nya människor och hittade en bra kompiskrets.”

Till de som ännu inte har bestämt sin blivande studieinriktning, vill Jill Laurén definitivt rekommendera studier inom teknik.

”Jag vill särskilt lyfta fram att det behövs fler kvinnliga teknikstudenter och att teknikstudierna är väldigt mångsidiga och ger många möjligheter. Att studera teknik betyder inte att man bara håller på med motorer. Det behövs också mycket annan kunskap och kreativitet.”