���ʵ���

Tredje årets byggnadsteknikstuderande Fanny Koskinen har alltid varit intresserad av matematik, fysik och kemi. Eftersom hon ville kombinera teoretiska ämnen med deras praktiska tillämpningar valde hon det tekniska området och studier till diplomingenjör.

”Det att jag valde Aalto-universitetet och byggnadsteknik var egentligen ett resultat av uteslutningsmetoden som jag använde”, säger Koskinen.

”Under mitt mellanår började jag på riktigt kolla olika studiealternativ. I gymnasiet hade vi mest hört om de universitet som var närmast, men jag hade annars hört att Aalto är ett jättebra universitet. Så jag tänkte att det skulle vara coolt att studera där. Sedan valde jag byggnadsteknik och tänkte att jag kan byta om det känns helt fel – vilket det inte har gjort, utan jag har trivts jättebra. Nu vet jag inte ens vad annat jag skulle kunna studera!”

Ännu i gymnasiet hade Fanny Koskinen, som är hemma från Pargas, tänkt att hon helst skulle studera nära hemmet. Men under sitt mellanår började hon tänka att det skulle vara skönt att flytta bort.

”Nu tycker jag att det bästa jag har gjort var att flytta till Helsingfors. Det har varit härligt att bli självständig och träffa nya människor.”

Kunskaperna i finska oroade – helt i onödan

En sak som nästan hindrade Koskinen från att söka till Aalto var att hon är helt svenskspråkig och i början inte kunde så mycket finska. I ett skede tänkte hon att hon måste söka till Sverige, eftersom hon trodde att hon inte skulle klara studierna i Finland. Sommaren innan studierna började var hon jättenervös och rädd för att det skulle bli för jobbigt att behöva klara sig på finska. Nu säger hon att hon oroade sig helt i onödan.

”Mitt råd nummer ett – det som jag själv skulle ha behövt höra – är att man inte ska tro att det blir för jobbigt med finskan”, säger hon.

”I början kan det nog kännas lite tungt att studera på finska om man inte är tvåspråkig, men man kommer ganska fort in i det. De första mattekurserna gick helt på svenska och även om många kurser är på finska är materialet ofta på engelska. Det går också lätt att översätta finskspråkigt material på nätet om man inte förstår.”

Efter första årets grundkurser uppstod en ny utmaning då Koskinen ibland kunde vara den enda svenskspråkiga studenten på kurser med få deltagare. Då blev hon lite fundersam igen men motiverade sig med att det är bättre att lära sig finska under studietiden än att komma ut i arbetslivet utan kunskaper i finska.

”Hellre river man av det plåstret nu”, uppmuntrar hon.

”Och om jag kunde prata med mitt yngre jag nu, skulle jag säga: 'don’t worry, finskan kommer inte att bli ett problem'.”

TF – ett svenskspråkigt rum på campus

Liksom många andra svenskspråkiga studerande lyfter Fanny Koskinen fram Teknologföreningen (TF) som en stor orsak till att hon kände sig välkommen som svenskspråkig vid Aalto.

”Man kommer bra in på universitetet under introveckan och får en phux-grupp, alltså en förstaårskursgrupp, med dem man studerar tillsammans med. Det är också lätt att hänga med på gillet, och ganska fort hittade jag TF som har blivit jätteviktigt för mig”, säger hon.

”Det är skönt att ha ett svenskspråkigt rum på campus, där allt är på svenska. Det är en jättekul gemenskap på TF.”

En stor del av Fannys fritid går till att vara aktiv på TF. Just nu är hon årsfestgeneral och jobbar hårt för att ordna en lyckad årsfest i mars. Dessutom är hon med i ett par kommittéer.

”Som phux var jag inte ännu aktivt med och ordnade evenemang, men ganska fort gick jag med. Jag har också varit med och hjälpt till under ��ö������DZ���岹�����, vilket har varit jätteroligt frivilligarbete.”

Studieliv och arbete

En annan sak som oroade Koskinen på förhand var om studentkulturen skulle innehålla väldigt mycket festande och alkohol.

”Alkohol är absolut en del av kulturen, men det är ingenting som ska hindra en från att vara aktiv och med i studentlivet”, säger hon.

”Det finns TF och det finns massor av annat roligt man kan vara med i: körer, orkestrar, olika sportgrenar och en massa alkoholfria evenemang. Det finns helt enkelt mycket skojigt man kan göra.”

Sedan i somras har Fanny Koskinen också haft jobb inom sin egen bransch. På våren skickade hon massor av arbetsansökningar och lyckades få ett intressant sommarjobb. Under studieåret har hon fortsatt på samma företag där hon nu jobbar deltid. Jobb och studier tar mycket tid, men enligt Koskinen hinner man också med annat om man planerar sina dagar. Arbetsgivarens flexibilitet är också till stor hjälp.

”Jag jobbar på NRC Group som bygger spårvägar och järnvägar. För tillfället jobbar jag på Infraohjelma Helsinki, ett stort infraprojekt där vi planerar och bygger snabbspårvägar i Helsingfors”, berättar hon.

Som kvinna i en mansdominerad bransch

Just nu jobbar Koskinen på kontoret med planeringen av det stora projektet där hon gör mängdberäkningar och schemaläggning. Erfarenheterna från förra sommarens arbete på en liten byggarbetsplats har varit nyttiga på åtminstone två sätt.

”Vi flyttade ett vattenrör för att få plats med bland annat elledningar, vilket var ett bra sätt att lära sig hur allt fungerar på en arbetsplats i liten skala. Dessutom fick jag bra erfarenhet av hur det är att jobba som den enda tjejen på en mansdominerad arbetsplats. Allt gick bra, men man måste nog ha lite skinn på näsan”, säger hon.

Hon säger att hon inte har hamnat i några jobbiga situationer, men har märkt att stämningen på en arbetsplats där de flesta är män kan vara annorlunda.

”I dag finns det på arbetsplatser noggranna regler och system för att anmäla om någonting inte står rätt till. Det är bara en intressant observation att det på mansdominerade arbetsplatser finns en speciell, lite ledigare kultur.”

Trots en tydlig manlig dominans rekommenderar Koskinen sin bransch för alla.

”Jag kan starkt rekommendera min bransch! Och även om jag i början blev positivt överraskad över att det redan fanns så många tjejer på min studielinje, tycker jag verkligen att det gärna kunde finnas ännu fler.”

Hennes hälsning till särskilt unga kvinnor och svenskspråkiga som funderar på sin studieinriktning är tydlig:

“Jag kan varmt rekommendera byggnadsteknik och andra tekniska utbildningsprogram för alla som är intresserade av naturvetenskaper och deras tillämpningar. Och till de svenskspråkiga sökande vill jag säga: oroa er inte utan och sök till Aalto.”