���ʵ���

Anvisningar i samband med trakasserier eller osakligt bemötande

Har du råkat ut för trakasserier eller osakligt bemötande i universitetsmiljön? Det finns stöd att få. Gå till väga på följande sätt:

1. Berätta för den som trakasserar

   Om det är möjligt, berätta direkt för personen i fråga att du inte godkänner hens agerande och be att beteendet upphör. Hen är inte nödvändigtvis medveten om konsekvenserna av sitt beteende.

2. Dokumentera

   Skriv upp information om incidenten, såsom tidpunkten för händelserna, vad som hände och vem som bevittnade det. Spara även alla meddelanden.

3. Hur kan du föra ärendet vidare?

   Om trakasserierna eller det osakliga beteendet fortsätter kan du föra saken vidare. Du kan också föra ärendet vidare även om du inte har kunnat agera enligt anvisningarna i punkt 

   Om trakasserier eller osakligt beteende äger rum i en undervisningssituation eller om utföraren hör till högskolans personal, kontakta chefen för lärandetjänsterna vid din högskola eller till exempel kursens ansvarslärare.

   Om trakasserier eller osakligt beteende förekommer mellan studerande utanför akademiska situationer eller undervisningssituationer ska du kontakta ombuden vid AUS.

   Studentkårens trakasseriombud: 
   equity@ayy.fi

   Om det känns utmanande eller skrämmande att gå vidare kan du först prata konfidentiellt med en vägledare vid Starting Point of Wellbeing.

4. Hur fortskrider handläggningen av ärendet?

   Handläggningen av ärendet sker i enlighet med Aaltos processer. Detta innefattar diskussioner med berörda parter, åtgärder som behövs samt uppföljning av situationen. Kursens ansvarslärare kan vid behov be om hjälp av en utredare. Utredare är chefen för studieärenden eller en annan person, i vars fastställda uppgifter ingår att reda ut sådant som gäller osakligt uppförande/bemötande från de studerandes sida eller osakligt uppförande/bemötande gentemot den studerande.

   Utredaren hör i den utsträckning det behövs parterna och informerar dem om hur ärendet framskrider och om slutresultatet av utredningen. Utredaren kan ordna möten mellan parterna. Till stöd för utredningen finns vid behov tillgång till bl.a. studiepsykolog, företrädare för studenthälsovården SHVS, jurist, sakkunniga i välbefinnande och universitetspräst.

   Misstankar som gäller personalen: Om misstanken riktas mot personalen informerar utredaren personalchefen och koordinerar nödvändig utredning med HR.

5. Vem informeras?

   Information om ärendet ges endast dem till vars uppgifter handläggningen av ärendet hör eller som eventuellt kan ha något klarläggande att tillägga i ärendet. De studerandes integritet skyddas så att deras identitet inte avslöjas i onödan. Den som tagit kontakt kan förutsättas avslöja sin identitet för dem som deltar i handläggningen av ärendet. För att garantera rättsskyddet för de övriga personerna och för att reda ut ärendet kan det krävas att den som anmält osakligt bemötande får sin identitet avslöjad för den person som nämns i anmälan. 

   Om den studerande som tagit kontakt ber att hens identitet inte avslöjas för någon viss person, ska hen informeras ifall utredningen av ärendet kräver att hens identitet ändå avslöjas för personen i fråga. Anonyma kontakttaganden kan eventuellt inte behandlas.

Om diskussionerna och de överenskomna åtgärderna inte leder till att det osakliga uppförandet upphör, eller om gärningen är särskilt allvarlig, följer disciplinära åtgärder:

Studerande som har uppfört sig osakligt

• Skriftlig varning
• Avstängning för viss tid

Anställd som har uppfört sig osakligt 

• ���Գ�ä����Ծ��Բ�
• Skriftlig varning
• Avslutande av anställningsförhållande

Vid brott förs ärendet vidare till polisen.
 
Om du bli anklagad för osakligt bemötande:

1. Förringa inte någon annans känslor. Gränsen mellan osakligt bemötande och hantering av vardagliga konflikter kan vara diffus.
2. Sluta omedelbart med det beteende som upplevs som osakligt, även om du inte själv upplever att du har gjort dig skyldig till mobbning eller trakasserier.
3. För även själv anteckningar över vad som har hänt. Vid behov kan du diskutera med till exempel en studiepsykolog.

Falska anklagelser är lika allvarliga som trakasserier eller osakligt bemötande och kan leda till likadana disciplinära åtgärder.

Osakligt bemötande eller störande beteende – vad är det? 

Osakligt bemötande eller störande beteende vid Aalto-universitetet kan ta sig uttryck på många olika sätt och tas itu med i enlighet med regler och lagar. Universitetet uppmuntrar alla medlemmar i samfundet att ta till sig vad osakligt bemötande innebär samt att agera ansvarsfullt och respektfullt. Exempel på osakligt bemötande är bland annat  

1. Diskriminering: Diskriminerande beteende hindrar jämlikt deltagande i akademiska och sociala sammanhang vid universitetet. Diskrimineringen kan riktas mot t.ex. ålder, medborgarskap, ursprung, språk, övertygelse eller hälsotillstånd. Könsdiskriminering innebär att personer behandlas olika på grund av kön, könsidentitet eller uttryck för könsidentitet. Diskrimineringen kan till exempel yttra sig som exkludering eller som begränsning av information om olika händelser.
2. Mobbning: Mobbning innebär avsiktliga handlingar som skadar eller kränker en annan person. Det kan ske verbalt, fysiskt eller i digitala former. Olika former av mobbning kan exempelvis vara upprepad kränkande behandling, förringande, ryktesspridning eller hånfulla skämt.
3. Sexuella eller könsrelaterade trakasserier: Detta inkluderar oönskad sexuell uppmärksamhet eller oönskade sexuella närmanden, sexistiska och sexuella skämt eller fysisk beröring utan samtycke. Sexuella trakasserier kan yttra sig som påtryckningar att ha sex.
4. Hotfullt eller aggressivt beteende som äventyrar säkerheten: Fysisk eller verbal aggression, användning av våld eller hot om våld.

Dessutom kan osakligt bemötande förekomma i form av: 

• Sårande skämt och bilder: Vitsarna kan riktas mot till exempel olika minoriteter.  Dylika skämt normaliserar dem som har mer makt samtidigt som de förringar dem som har mindre makt. Sårande bilder kan vara till exempel delade memes i en social kanal eller klistermärken eller affischer som sprids i offentliga lokaler.
• Hatretorik: Hatretorik syftar till att smutskasta och äventyra känslan av trygghet. Riktade trakasserier avser att en stor grupp människor hetsas att attackera en enskild person, till exempel på sociala medier eller genom att skicka hatmeddelanden via e-post.
• Utfrysning: En person hamnar utanför en grupp, nekas tillträde eller får inte rättvis och jämlik tillgång till tjänster eller sociala nätverk, eller upplever att hen måste dölja eller ändra delar av sin identitet för att kunna delta i gruppens eller händelsernas aktiviteter.
• Påtryckning: När en person känner sig tvungen att säga något eller göra något mot sin egen vilja för att undvika vissa konsekvenser upplever hen i själva verket hotelser eller påtryckningar. Detta kan exempelvis innebära press att konsumera alkohol eller att anamma attityder och perspektiv för att inte hamna utanför den sociala gruppen.
• Stalkning: Stalkning innebär oönskad kontakt eller uppmärksamhet som riktas mot en person på ett sätt som gör hen nervös och rädd. Personen blir tvungen att undvika situationer för att undvika sin förföljare. Det tar sig vanligtvis uttryck som upprepade oönskade telefonsamtal, textmeddelanden och/eller frekventa ”slumpmässiga" möten. 

Vad är inte trakasserier? 

Ur de studerandes perspektiv utgör följande situationer inte trakasserier eller osakligt bemötande vid ett universitet: 

1. Akademiska meningsskiljaktigheter och debatt: Vetenskaplig dialog mellan studerande och lärare, där olika åsikter kan uttryckas och motiveras, är en grundläggande struktur för akademisk undervisning och lärande. Den här typen av interaktion är viktig för att utveckla kritiskt tänkande och djup förståelse.
2. Konflikter som uppstår kring beslut eller tolkningar som gäller studier: Sakliga meningsskiljaktigheter om hur en studieprestation ska tolkas kan handla om till exempel kursens krav eller bedömningsgrunder. Sådana situationer är en del av den akademiska processen och kan i regel lösas genom diskussion.
3. Utvärdering av studieprestationer och respons: Bedömning av studieprestationerna och respons från lärarna är en viktig del av den studerandes lärandeprocess. Saklig respons hjälper den studerande att förstå sina styrkor, utvecklingsmöjligheter och möjligheter att förbättra sina prestationer.
4. Disciplinära åtgärder: Om den studerande bryter mot universitetets regler har universitetet rätt att vidta disciplinära åtgärder. Dessa åtgärder används endast när det är motiverat och syftar till att styra den studerande mot att agera ansvarsfullt och etiskt.
5. Hantering av arbets- eller studierelaterade problem: Vid universitetet kan det uppstå situationer där det uppstår meningsskiljaktigheter mellan den studerande och personalen eller andra studerande. När dessa behandlas på ett öppet och respektfullt sätt är de inte trakasserier utan en normal del av det akademiska livet.

Den studerande kan se dessa som en del av en normal universitetsupplevelse där det finns möjlighet att lära sig, utvecklas och delta i kritiska diskussioner. Det är viktigt att studerande också kan identifiera när deras upplevelser överstiger dessa normala gränser och blir störande, då har de rätt att söka hjälp och stöd. Man kan till exempel få hjälp av Aalto-universitetets studentkår, AUS. Intressebevakning och rådgivning | Aalto-universitetets studentkår

��ä�԰첹��

Vid Aalto

• Starting Point of Wellbeing
• �������ٴ�-���ä���ٱ���Բ�
• Aaltos entrétjänster
• AaltoAPUA

����ä�Բ��ٱ�� för studerande

• i – verktyg och information on studerandes psykiska hälsa

Våld / sexuellt våld

• – våld mot kvinnor och våld i nära relationer
• - för män som upplevt våld